Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).  Related Paintings of tidemand :. | Self-Portrait | Die Frohhichen Bootsleute | La Berceuse | Magnum Gabriel They allow to Curtain and his wife Mary Eufrosyne | Castle Hill Prospect from the hill above the house toward the north |
Related Artists:
Carl Fredrik Hill
Swedish Painter, 1849-1911,Swedish painter and draughtsman. He grew up in the university city of Lund, where his father was a mathematics professor. Despite severe opposition from his father, he studied landscape painting at the Konstakademi in Stockholm (1871-2), under Johan Edvard Bergh and Per Daniel Holm (1835-1903). He also frequently copied Dutch Old Masters, particularly Jacob van Ruisdael. After seeing the work that Alfred Wahlberg had sent home from Paris, Hill began to abandon his initial approach to form and colour, and he left for Paris in November 1873. His most important experience there was his encounter with the painting of Jean-Baptiste-Camille Corot: 'Corot has discovered a new world, because he has discovered a new way of looking at the old', he wrote in a letter. Other contemporary French painters Hill admired were Alexandre-Gabriel Decamps, Charles-Fran?ois Daubigny, Jean-Franeois Millet and Theodore Rousseau. From Courbet he learnt how to use colour to suggest the surface texture of stone quarries and gravel hills. In Barbizon in 1874 and 1875 Hill met the Hungarian painters Laszlo Pael and Mihaly von Muncacsy. His paintings of this time, for example Autumn Landscape, Evening: Fontainebleau (1875; Malm?, Kstmus.), are characterized by their dark 'luminarism' and their debt to Corot's later works.
Mora, Francis Luis
Uruguayan-born American Painter, 1874-1940
John Collier
English Classicist Painter, 1850-1934